Collected

Home

Create collection

Browse collections

Join Collected


Username


Password


Forgot your password?


skrivande

A collection of:

skrivarsajter på svenska   

By:

AnnLjungberg   

Visits:

195,232   

View:

 
6 favorites | Add to favorites |

Ny romancekurs – come hither!


Simona Ahrnstedt 20 Jun 2013, 10:28 am CEST

Precis nyss blev det klart att jag kommer hålla ännu en Romancekurs på Medborgarskolan i höst.

Läs mer här.

Sist hade vi galet kul – eller hur?

Det blir i oktober, en helg, 19-20/10 2013.

Uppvisningsskrivande


Debutantbloggen 20 Jun 2013, 10:11 am CEST

Det är vad jag ägnar mig åt i Djävulen hjälpte mig. I alla fall om man ska tro Helsingborgs Dagblads recensent. Så här slutar recensionen (som går att läsa i sin helhet här för den som är intresserad)

Allt är väl undersökt och researchat, tillika prydligt och välskrivet.

Ja, den här berättelsen är, också när Caroline Eriksson lämnar fakta och tar sig skönlitterära friheter, så pass säkrad med en mängd byggnadsställningar att jag redan efter ett femtiotal sidor riktigt önskar att detta uppvisningsskrivande kunde rasa då och då.

Vid första anblicken tyckte jag inte att det var en särskilt dålig recension. Så läste jag den från början igen och förstod att det faktiskt var det. Men mest av allt kändes den ändå märklig.

Imorse läste jag på Debutantbloggen (ja, den stora, ”riktiga” Debutantbloggen. Jag var tveksam när Books & Dreams ville kalla min blogg för Debutantbloggen men nu blev det så i alla fall, jag är ju faktiskt också debutant). Anyho. Där har Eva Ludvigsen just idag skrivit ett brännande bra inlägg – om dåliga recensioner.

Jag blir otroligt impad. Av Evas mod. Hur hon vågar dela med sig, blotta sådant som de flesta andra författare säkert hellre sopar under mattan. Trots att det någon gång händer ALLA.

Jag tror att det är viktigt att då och då dela med sig också av sådant som inte bara är happy, happy i livet. Det finns inga vinnare i tävlingen om att upprätthålla den finaste och mest lyckade fasaden. Det är i sprickorna som vi människor möts. På riktigt.

So here goes. The secret is out.

Jag heter Caroline och jag uppvisningsskriver.

 

 

 

A cold day in heaven


Daniel Åberg – Författande, bokbransch, teknik och småbarnsliv 20 Jun 2013, 9:37 am CEST

Konsekvent agerande. Något jag uppenbarligen inte sysslar med. För nu har jag nämligen, trots mina brösttoner i fjol, gått och blivit medlem i Författarförbundet.

Det var i januari i fjol som Författarförbundet tog Förläggareföreningen i handen och gemensamt gick ut i en debattartikel i DN och krävde att digitala e-boksfiler skulle bli tidsenliga och börja lyda fysikens lagar. Bibliotek skulle då bara få låna ut ett i förväg bestämt antal exemplar av varje e-bok, sedan skulle den vara “slut” tills de tidigare låntagarna “lämnat tillbaka” sina filer .

Jag tyckte det var ungefär det dummaste jag någonsin hört, och proklamerade högljutt att jag minsann aldrig skulle söka medlemskap i den där organisationen, och fick ytterligare vatten på min kvarn någon dag senare när kritiker av förslaget simpelt viftades bort med att de bara ville fortsätta få gratisäta.

Aldrig! Jag knöt näven framför min skärm och muttrade det igen. Aldrig!

Men så hände några saker. I maj samma år valdes Gunnar Ardelius till förbundets nye ordförande, och snart inleddes en medveten och i mina ögon mycket sympatisk satsning på att öka medvetenheten om förbundet bland landets yngre författare, och att i förlängningen även knyta dem till sig via en överbryggande ungdomssektion, som fick sin färdiga form bara häromdagen. Att jag dessutom känt Gunnar i snart ett decennium gjorde inte saken sämre, jag har helt enkelt ett personligt förtroende för honom och tror att han kommer att göra allt för att nå vettiga lösningar på svåra frågor.

Missförstå mig inte, jag tror absolut att hans föregångare Mats Söderlund hade samma ambitioner, de gånger jag pratat med honom i min roll som journalist har han verkat både genomtänkt och sympatisk. Men i frågan om biblioteken och e-böckerna anser jag fortfarande att han och den förra förbundsledningen gjorde en kraftig dikeskörning.

Men. Om jag nu är så himla anti får jag väl försöka påverka på de sätt jag kan. Och är det verkligen mer effektivt att göra det genom att sitta och ryta med hyttande näve från mitt lilla egna hörn av internet? Är det inte bättre att försöka medverka till förändring inifrån i stället?

Jo, jag tror det. Och därför bestämde jag mig i våras för att skicka in en ansökan, trots mitt tidigare tjoande.

I går fick jag hem en diger lunta informationspapper, jag är numera invald, en fullvärdig medlem i Författarförbundet.

Bara att skrida till verket och börja vara motvalls då antar jag.

”When the customer’s buying, stop selling”


Kreagrafen 20 Jun 2013, 9:30 am CEST

aboutme_acI slutet av förra årtusendet var det mycket prat om ”portaler”, minns du det? Digitala torg, arenor och forum där människor skulle samlas, möten uppstå och relationer skapas. För annonsörer var det här förstås utmärkt. Kampanjer kunde vara mer riktade. Det var säkert effektivt, mer ekonomi och mindre spill, men som användare märkte man inte så mycket av det där.

Nu förundras jag varje dag över hur mycket Facebook verkar veta om mina förehavanden. Som när jag tänkte att det var dags att köpa ett nytt solsegel till altanen, men bestämde mig för att det gamla skulle få hänga med en säsong till. Eller när jag tipsade en vän om tre böcker och bifogade länkar från Adlibris. Eller när vi letade boende i Spanien i våras och till slut hyrde ett hus utanför Malaga.

Med den drucknes envishet har Facebook hela våren salufört solsegel, böcker jag redan äger och hus i Spanien, trots att tåget har gått för länge sedan. Det framstår som rätt korkat, ungefär som när man har bestämt sig för att köpa någonting, tar fram plånkan för att betala och försäljaren fortsätter att sälja in vad det nu är. TYST! vill jag säga.

Jag har gillat about.me från första stund. Det kan närmast beskrivas som en portal, eller digitalt visitkort, där du marknadsför dig själv. Ett litet torg där du har samlat alla länkar till dina profilsidor från Internets alla hörn. Det är rent och fritt från gapigheter, men det är inte utan att jag börja bli lite misstänksam. Nu föreslår de att du ska komplettera din profilsida med tags och nyckelord som gör dig sökbar för andra. Jag vill bara tala om att solseglet hänger med i en säsong till, böckerna har jag redan och Spanien var kallt i april.

 

 

Postat i:Iakttagelser Tagged: about.me, portaler, Sökalgoritmer

Preciosa


Glömda ord 20 Jun 2013, 8:39 am CEST

Dagens ord är:

Preciosa  - dyrbarheter, smycken.

Berätta gärna hur du använt ordet under dagen.

Sommarlovet börjar...


Drömmar, fantasier och galenskap 20 Jun 2013, 8:38 am CEST

I morgon börjar sommarlovet. Sju veckor ledigt. I trädgården blommar pioner och syrener, dagliljor och blodnäva. Regnet trummar mot plåttaket just nu, men i morgon skall det bli sol. Jag har förberett mig inför lovet genom att beställa The Ocean at the End of the Lane. Häftad. Och en billighetsupplaga av Jane Austens brev. Jag har massvis med olästa böcker. Jag skall till Muminland och Finncon, förhoppningsvis också till Åbo Medeltida marknad och till Svartå bibliotek för att samtala med Märta Tikkanen (30.7.!). Den närmaste tiden skall vi hänga med amerikasläktingarna, jag skall sy en prinsessklänning åt Es äldsta kusin och visa dem hur man firar en äkta finsk midsommar. Det skall bli sill, nypotatis, snålsoppa och kalleskaviarknäckebrödssmörgåsar i långa banor. Jag har försökt förklara för E vad sommarlov är, han har nog inte fattat det riktigt än. Bloggen stänger inte men blir nog mycket sporadiskt uppdaterad den närmaste tiden. Ha en fin midsommar och en skön sommar allihopa!

En början-362


Novellbloggen RaZaHa 20 Jun 2013, 8:07 am CEST

Mina ögon tårades av bensinstanken som cirkulerade inne på macken. Jag böjde mig över motorhuven och gjorde allt för att inte se alltför vilsen ut. Hur öppnade jag den? Fanns det någon hemlig knapp? En man harklade sig och ställde sig bakom mig. Jag böjde ned huvudet och låtsades som om jag inte hörde honom. Tog upp nycklarna ur fickan och drog ett långt streck över den kromade ytan. Ljudet gjorde ont i öronen och jag blundade. "Kan jag hjälpa dig?" Sa han och lade handen på min axel. Jag skakade på huvudet. "Du ser ut att behöva hjälp", fortsatte han och ställde sig närmare. "Varför?" sa han och pekade på repan. "Därför",sa jag och funderade om igen på hur man öppnade motorhuven.

Skriv boken i sommar!


Tidningen Skriva 20 Jun 2013, 8:00 am CEST

Skriv boken i sommar! av . Publicerad av Tidningen Skriva

Skriv boken i sommar!

Skriv boken i sommar!

Skriv boken i sommar! Vi visar hur du släpper loss din kreativitet och maxar din skrivtid.

Dessutom spanar vi in hur man skildrar sex utan skämskudde och frågar förlagen hur viktigt det egentligen är med sexskildringar. Vi tar också en titt på hur man skriver för barn och unga och hur man får intrigen att hålla hela vägen.

Författarna bakom pseudonymen Lars Kepler berättar hur de tar avstamp i sin egen skräck och Sara Lövestam berättar hur ett refuseringsbrev hjälpte henne att hitta sin väg.

Som vanligt i tidningen: krönikor, debutanter, tävlingar, råd från juristen, svar från skrivardoktorerna m.m.

Teckna prenumeration före 16 juli så får du tidningen i din brevlåda!

Tidningen Skriva - Tidningen för dig som skriver

Det är nästan rocket science


Johanna Lindbäck 20 Jun 2013, 7:58 am CEST

Jag har inga rutiner jag måste följa när jag börjar skrivpass – alltså inga speciella pennor, platser som passar, ordningar, etc. Det enda jag är riktigt noga med är att när jag börjar på en ny bok så måste det vara rätt tidpunkt. Och det viktigaste med den är att den inte kommer för tidigt. Då skiter det sig alltid. (För det har det gjort X antal gånger förut, mycket pga brist på planering.) Idéerna måste ha samlats på hög, gottat till sig, växt ut, förgrenat sig, jag måste ha minst en halvkomplett planering och en uppfattning om slutet, veta rätt mycket om karaktärerna, ha börjat längta efter dem. Och jag kan inte vara för upptagen av tidigare böcker utan ska helst ha skickat dem till tryck. SEN är det läge.

Nu har jag typ testskrivit 6 sidor på vuxenboken medan jag hållit på med det sista på höstböckerna. Snart är de färdiga och då blir det allvar… *väntar in den EXAKTA tidpunkten*

Ännu mer skrämmande än George Orwells framtidsvision 1984


Kim M. Kimselius är här nu! 20 Jun 2013, 7:30 am CEST

Den här artikeln på SvD Kultursida vill jag lyfta fram och ge dig möjlighet att ta del av. Den är både intressant och skrämmande. Tänk vilken makt de stora nätjättarna har över din dator, din Ipad etc. Läs bara om hur Amazon gjorde med sina kunder: Även om du är paranoid kan de ändå vara ute efter dig av Daniel Sandström
För ett par år sedan upptäckte den amerikanska nätjätten Amazon att man hade sålt en digital bok som man saknade rätt att sälja. Det var förstås illa. Men än värre var sättet som man valde att korrigera misstaget på. Amazon gick helt enkelt in i kundernas läsplattor och raderade boken, lite som om Akademibokhandeln skulle gått hem till dig eller mig och hämtat en bok i bokhyllan. Det ironiska i sammanhanget är boken som det gällde: ”1984” av George Orwell. Länge betraktades denna oroväckande historia som ett undantag, som ett osedvanligt klantigt beteende av en digital aktör som inte förstått hur snabbt det går att rasera förtroendet i en värld där även ryktet färdas i ilfart genom serverhallarna. Men nu framstår Amazons agerande mer som en del av ett illavarslande mönster där dagens stora digitala aktörer faktiskt lever upp till schablonbilden av gigantiska övervakningscentraler, som om de vore skurkar i en sämre film. Efter avslöjandena om NSA:s avlyssningsavtal med bolag som Apple, Facebook, Google inom ramen för det som kallas PRISM, har Orwells årtal varit på allas läppar. Det är lätt att känna sig paranoid när verkligheten börjar likna dikten, men då är det läge att erinra sig en vettig formulering, som om jag minns rätt brukar tillskrivas Woody Allen: ”Även om du är paranoid kan de vara ute efter dig.” Det borde i högsta grad gälla mannen bakom avslöjandet, Edward Snowden, som framstår som en klassisk hjälte som hämtad ur en roman av John le Carré. Men hur den boken slutar vill vi knappt veta, vi har läst den förut. Någon brukar offras, sanningen har som regel ett pris. Och kanske är ”pris” ett nyckelord. En anledning till att vi är så förtjusta i Google, Facebook och liknande digitala aktörer är att de tillhandahåller en massa nyttiga och enkla tjänster till ett fantastiskt lågt pris. Ofta gratis. Vi betalar i form av information som vi lämnar ifrån oss, i form av förlorad integritet. Men vi ändrar inte vårt beteende för det. Nyligen köpte jag själv en läsplatta från Amazon. Delvis var det också pris och tillgänglighet som låg bakom det beslutet. En digital bok hos Amazon kostar ofta hälften av vad en fysisk bok kostar, och jag kan få tag på böckerna när som helst, var som helst. Att företaget tidigare misskött sig och inte respekterat kundernas integritet tänkte jag förstås bort när jag köpte min läsplatta. Jag hade andra saker för ögonen. Jag hade fullt upp med att vårda min livsstil. Det finns en paradox i vårt eftertraktade men också krävande sätt att leva: även om det är en livsstil som erbjuder enormt många val, tycks vi ha svårt att välja bort själva livsstilen. Jag kan bli upprörd över att Apple eller Google lämnar ut uppgifter till amerikanska myndigheter, men ser inga alternativ till de datorer och andra digitala hjälpmedel som blivit en självklar del av min vardag. Vilka skulle de vara? Det är med andra ord lätt att bli upprörd över nyheten om NSA och övervakningen, det är bevisligen svårare att ändra sitt sätt att leva. Jean-Paul Sartre använde gärna ett begrepp som han kallade för ”ond tro”. Att leva i ond tro är att förneka sin frihet, att se sig själv som ett objekt utan valmöjligheter, i stället för ett fritt subjekt. Enligt Sartre medför friheten ångest, och dagens förnekande av friheten handlar förstås inte bara om tekniska prylar. Vår livsstil placerar oss i ett läge där glappet mellan ideal och verklighet ofta blir plågsamt uppenbart: vi upprörs över industriell djurhållning, men vill som konsumenter ha allt billigare mat. Vi tycker att det är upprörande när barn i Bangladesh arbetar under orimliga förhållanden, men räknar med att kläderna till våra egna barn ska vara mer än billiga. Vi suckar över den dåliga ekonomiska hushållningen i delar av Europa, men skuldsätter oss mer gärna för att äntligen kunna bo i det där drömhuset. I förlängningen innebär det att det blir en allt hårdare kamp inom varje människa mellan konsumenten och medborgaren: konsumenten vill ha tjänster och varor till absurt låga priser, även om medborgaren får se sin integritet stukad på köpet. Oftast vinner konsumenten den kampen. Därför väcker Edward Snowdens handlingar både förundran och beundran: han agerade som medborgare och visade att friheten också har ett ansikte. Snart kommer vi säkert att kunna läsa hans berättelse i bokform. Själv måste jag först på allvar fundera på om jag verkligen ska beställa den från Amazon, eller om det är dags att försöka leva som man lär.
Ovanstående är skrivet av Daniel Sandström på SvD. Du kanske förstår nu varför jag inte har min skrivardator uppkopplad mot nätet. Tänk om någon bara går in i min dator och radar alla de böcker som ligger där, alla färdigskrivna böcker, alla 40 påbörjade böcker, alla mina idéer, alla mina tankar, allt som är privat!  För mig skulle det vara fruktansvärt!
Vad tycker du om det du just har läst?
Kramisar Kim Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka! Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se. Jag med några av mina 23 böcker.  Foto Bertil Knoester. Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här 

Raringar.


Hellberg Coaching & Inspirationsblogg 20 Jun 2013, 6:45 am CEST

Strax drar jag mot Skåne. Datorn får åka med men om vi inte hörs så önskar jag er alla en skön helg.
Två påminnelser medan jag har er på tråden:
Barn gillar inte onyktra föräldrar.
Att sno bilnycklar är okej om någon vill köra trots alkoholintag!

En dålig recension skär sönder de braiga


Debutantbloggen 20 Jun 2013, 6:00 am CEST

Det har gått ett tag sedan Lova fick pröva sina egna vingar. Ge sig ut över sälla jaktmarker och finna sina läsare. De första dagarna var jag lite som när Lilleman lärde sig gå. Alltid på spänn, alltid på vakt. Tänk om, och vad ifall att.

Själva releaseveckan fick jag en del uppmärksamhet i press. Fick vara med i tidningarna ett par gånger samt direktsänd intervju i radio. Jätteroligt, men inget av det hade något som helst med min bok att göra. Mestadels var det för att jag är den jag är. Därtill fick jag möjlighet att göra två signeringar. En i Uppsala och en i Örnsköldsvik. Otroligt roligt att sätta sin kråka på en bok och önska den lycka till. Sålde bra bägge gånger och vill gärna pröva på det konceptet fler gånger. Igen, har dock inget med själva boken att göra. Bara med det faktum att jag har skrivit en bok och kan kränga den.

Så var det recensioner. Naturligtvis går jag och hoppas på något blaffigt och stort, men jag har också insett att så blir det inte. Det har både med genre att göra likväl som boken. Jag är trots allt en debuterande kärleksförfattare. Inget de stora tidningarna brukar basunera ut om. Inget konstigt alls. I mitt huvud hade jag förberett mig på dåliga recensioner. Jag hade listat upp mina svagheter och mina styrkor. Berett mig på att denna subjektiva värld inte är nådig, att alla har en åsikt. Antingen för att de gärna läser deckare och nu hamnade lite tokig i genre eller för att de känner mig och gör en bedömning på boken på grund av det. På gott och ont. Min riktiga värld, den naturvetenskapliga, baserar sig på hårda mättal, statistik och svart på vitt. Inget tyckande. Det är där jag bäst hör hemma, men nu råkar det vara så att jag ville skriva en bok och då vänder fokuset en anings.

Eftersom jag vet att jag gärna borrar ned mig i detaljer tänkte jag att jag håller mig borta från nätet ett tag. Googlade inte på mitt namn. Kollade inte FB eller mailen. Det kan ju inte finnas värre saker än tystnaden. När man vet att alla från releasefesten nu har läst och det är bara tyst. Tyst tyst tyst. Så jag höll mig borta.

Så gjorde jag misstaget och öppnade nätet för en kort sekund. Det jag läste slog undan fötterna för mig och gör det än. Min absolut första (någonsin) recension av Lova var som följer:

Jag hade verkligen sett fram emot den här boken eftersom jag älskar Australien men jag tror inte att jag orkar läsa ut den. Historien är lite kul även om förutsägbar och full av klyschor (typ Harlekin) men den är så illa skriven att det inte går att läsa boken utan att haka upp sig på alla upprepningar och felen, både tryckfel och konstiga meningar som inte låter som svenska ens. Borde inte en författare kunna skriva?

Rent strategiskt bör man väl inte lägga upp sådana recensioner. Det är nog inte många av er som har lust att köpa Lova nu. Än mindre läsa den. Kanske inte ens låna på bibliotek för den goda sakens skull. Jag antar att de flesta bara gömmer dåliga recensioner på ett mörkt, väldigt mörkt, ställe och sparar på alla de fina, de ljusa och goda orden. Samtidigt så antar jag att det är just sådana här ord som ger en skrivkramp, trokramp. Hur är det ens möjligt att sätta sig ned och skriva bok nummer två efter det här? Min absolut första recension, för evigt förevigad.

Likväl är det viktigt att prata om det. Någonstans är jag rätt säker på att detta drabbar de flesta, på ett eller annat plan. Jag har bara lite svårt att förstå hur någon lägger tid på att lägga upp detta på nätet bara en dag efter att boken gick att köpa. Varning? Rättfärdigande? Elakhet? Jag vet inte.

Det enda jag vet är att jag gick ned i sank och stannade där ett tag. Långt tag. Det enda jag vet är att alla projekt lades på is medan självförtroendet fick drabbas ihop med självinsikten. Ha riktiga krig i det inre och debattera skrivandets varande eller icke vara.

Ska jag spela golf nu?

Veckans vlogg nr 23 – Pyret på promenad.


Välkommen till Andies trädkoja 20 Jun 2013, 5:25 am CEST

Eftersom jag har haft lite trassel på bloggen osv den senaste veckan har jag inte kunnat lägga upp förra veckans Veckans vlogg men här kommer den äntligen för dig som har längtat och väntat.

Tack för ditt tålamod.

overandout

Postat i:Bakom kulisserna Tagged: barn, blogg, promenad, utveckling, vlogg, youtube

The Not So Great Gatsby


Boktjuven 20 Jun 2013, 12:17 am CEST

Bok&Bio-gänget
 Jag var och såg The Great Gatsby efter att ha fått en inbjudan från Linda från What-u-reading och Anna från O dagarna går. Andra bloggare som var där: Ciccis bokblogg och Patrik från "En trave böcker". Dessutom flera kollegor och bokcirkelkompisar till inbjudarna.
Och filmen då?
Nja. Det var ingen vidare film, tyckte jag. Jag upplevde den som ganska ytlig. I filmen verkar Gatsby mer galen än tragisk. F.ö. var jag inte ens överdrivet förtjust i boken som det var ca 20 år sedan jag läste.  Historien i sig är ju något av en rip-off på Greven av Monte Christo.  Efter att han har suttit (orättfärdigt) fängslad på en ö i många år, kommer tillbaks som mystisk rik främling och lockar till sig sin dam från  rivalen. Skillnaden med denna storyn är att det inte lyckas och att huvudpersonen har lite mörkare hemligheter, men jag tycker inte riktigt att filmen fick fram de konflikterna på ett bra vis. Gatsbys rival, Daisys make var inte direkt övertygande som "old money"-person. Men åsikterna var verkligen delade och det ska bli kul att läsa vad de andra skriver om filmen! (Jag lägger in länkar i inlägget efterhand jag ser dem.)
Miljöer och musik
Miljöerna är fantasifulla miljöer även om järngrindar mer liknar papiermaché än järn och min favorit är svartklubben hos barberaren. Men det jag tyckte bäst om i filmen var faktiskt musiken! De har blandat 20-tal och charlestonliknande toner med modern musik a la JayZ på ett riktigt skickligt vis. Tidlös feststämning.
De symboliska glasögonen
Av Linda och Anna fick jag redan före vi började se filmen lära att ett par glasögon i filmen har väckt stort intresse hos litt-vetare. De ska tydligen symbolisera att  Gud ser dig. På bilden nedan poserar Linda med inte ett utan tre(3) par glasögon! Hennes egna, 3D-glasögonen från filmen OCH hennes glasögon halsband som hon hade tagit på sig med tanke på filmens glasögon-tema.
Linda ser dig!

Datumet är bokat ... bara att OSA nu!


Ebba Range 19 Jun 2013, 10:56 pm CEST

 
Om du får en inbjudan ... alltså:
 
 onsdagen den 11 september 2013
 
Börja med att notera datumet så är du en bit på väg ... det blir release på Östermalm.
 
OSA: 11 augusti 2013
 
Östermalm ja - då kanske jag får en möjlighet att ha Qillen - min vovve - hos Dotra Mi under minglet, nära och bra ... och sedan sova över där ... om ingen kan köra mig hem, vill säga.
 
Vad säger du om de planerna?

Trevligt bokprat


Tröst för ett knytt 19 Jun 2013, 9:50 pm CEST

Idag efter jobbet träffade jag Kristina Simar och pratade böcker... :-) Som alltid lika trevligt. Det är synd att jag inte oftare lyckas ta mig tid för att träffa vänner och bara prata en stund... Nu jobbar jag denna och nästa vecka innan det är dags för semester. Då ska jag bl.a. ta tag i Förlora för att vinna samt Skrivtips. Och sen finns det en hel del i huset som jag måste göra också. Och sen ska jag väl inte glömma bort den gulliga valpen som kommer någon av de första dagarna av semestern... :-) Vad ska du göra i sommar?

Superbok för nyblivna småbarnspäron


BookyDarling 19 Jun 2013, 9:23 pm CEST

Det var sol. Pojken sov. Jag sträckläste "När 2 blev 3" av Daniel Åberg och Johanna Ögren. Många av deras erfarenheter av att få barn är personliga. Andra är universella. Det är det som gör den här boken så bra. Förutom att de båda två förstås skriver rappt, pedagogiskt, utlämnande och rättframt om den första tiden med barn. Den här kommer jag att skicka med alla mina nyblivna mammakompisar i "Välkommen-till-världen-kassen". En fempoängare för nyblivna föräldrar. 

22.00 Scandal


Hellberg Coaching & Inspirationsblogg 19 Jun 2013, 8:48 pm CEST

Fantastisk serie. Dramaturgisk genialitet. Jag borde lägga mig tidigare men har målat naglarna och får vackert sitta stilla tills de har torkat. Och så vill jag inte missa en sekund av Serien. Jag får sova någon annan gång.
More